Våtmark eller båtförvaring?

Det är frågan för området på bilden ovanför. Faktiskt. En sådan fråga borde inte behöva ställas kan man tycka. Det är ju ändå 2012 och betydelsen av våtmarker borde väl vara känt av alla? Eller?

Uppenbarligen inte eftersom Erstaviks Godsförvaltning och Nacka kommun tycker att detta område, Österviks träsk, borde sluta vara våtmark och istället fylllas igen och bli till förvaringsplats för båtar. En kanal ska lämnas så vattnet ska kunna flöda även i framtiden sägs det och dessutom ska alla djur och växter som har den här sumpskogen som sitt hem kunna bo kvar där. I den 4-5 m breda kanalen alltså. Jomenvisst. Om man ska tro den miljökonsekvensbeskrivning som har gjorts så är det så. Av en händelse är det samma företag som gjort mkb:n som ska bygga anläggningen. Om man ska tro mkb:n så blir det ingen störning av djur- och växtlivet och någon annan negativ miljöpåverkan blir det inte heller. Om man nu ska tro mkb:n alltså. Vilket man inte ska.

Jag har sett många dåliga mkb:er, och några bra ska man kanske tillägga, men något så undermåligt som denna har jag då aldrig sett. Hela ansökan till Mark- och miljödomstolen (för vattenverksamhet) är så dålig att jag undrar om någon driver med mig. Det kan bara inte vara sant att man idag beskriver levande våtmarker som ”försumpade områden” som behöver fyllas igen av säkerhetskäl eftersom det finns bostadsområden några hundra meter därifrån. Det finns dessutom något så otrevligt som ”ruttnande stockar” i det försumpade området! Så kan vi ju inte ha det!

En av de ruttnande stockarna i det farliga försumpade området. Tittar man noga på den ruttnande stocken ser man en rad små hål som är flyghålen efter björksplintborren. Kanske att ruttnande stockar har en viss betydelse i naturen?

 Jag åkte ut till Östervik för att kolla in våtmarken inför att jag skulle skriva ett yttrande till Mark- och miljödomstolen om planerna. Jag utgick ifrån att området inte var inventerat, vilket också visade sig vara fallet förutom att Skogsstyrelsen varit där och gjort en inventering vintertid då marken var täckt av snö och is. Förekomst av grodor kan ju vara ganska svår att upptäcka då. 

                                             

Vattenytan i den värdelösa våtmarken var täckt av den ”köttätande” vattenbläddran. Den växer i grunt stillastående vatten och blommar på sensommaren. Den har små fångstblåsor på bladen där den kan fånga små vatteninsekter.

 

Här är en annan av våtmarkens invånare, romboidfläckad nattslända. En vanlig art men även vanliga arter behöver värnas. Annars är risken stor att de plötsligt inte längre är så vanliga. Många olika insekter flög, kröp och simmade i våtmarken, bl.a. olika trollsländor.

                                

Det här är en perfekt stjärtmeslokal tänkte jag och plötsligt så var de där! En liten flock av dessa små fjäderbollar visade upp sig för mig tillsmmans med bl.a. nötväckor och trädkrypare. Lika plötsligt som de kom var de borta igen men uppenbarligen finns det fåglar här. Jag skulle inte förvåna mig om också mindre hackspett förekommer här. Jag ahr tidigare hört skogsnäppa från våtmarken när jag varit på väg till Erstavik via Drevinge. Jag har passerat den här lokalen massor av gånger men aldrig riktigt studerat den vilket förståss är synd nu då jag hade haft en helt annan kunskap om området.

                               

Precis som jag gett upp hoppet om att hitta några grodor hoppar en stor fin groda fram framför fötterna på mig! Jättebra tänkte jag, då kan vi visa att det är en grodlokal för inte kan väl Mark- och miljödomstolen ge tillstånd till att grodlokaler fylls igen? Eller, eh, jo, det kan de nog…

Kan Mark- och miljööverdomstolen tillåta kalkbrytning i ett område med 265 rödlistade arter och som var långt gånget påtänkt som Nationalpark så kan precis vad som helst hända. Apropå det, skriv på uppropen, dels till EU-kommisionären Janez Potocnik, dels till Miljöminister Lena Ek.

Grodor är fridlysta enligt artskyddsförordningen, även vanlig groda är det men den har inte lika strikt skydd som t.ex. åkergroda och större vattensalamander. Grodans linvsmiljö är inte i sig skyddad men man får inte skada och döda vuxna grodor, yngel eller rom. Om man fyller igen en grodlokal så lär grodor och yngel skadas och dödas och då behöver man söka dispens från länsstyrelsen. Nu vet jag inte hur lätt det är att få dispens från artskyddsförordningen för en sådan här sak, risken är väl att det är alltför lätt…

Här är det jag skrev till Mark- och miljödomstolen:  Synpunkter Österviks träsk

Värdelöst eller värdefullt? Svaret är väl självklart!

Advertisements

About ronnyfors

Det var på ett styrelsemöte med Naturskyddsföreningen i Nacka som idén till denna blogg kläcktes. Inte av mig, jag hade aldrig kommit på tanken att börja blogga, men av några andra styrelseledamöter. Frågan var om vi skulle lägga upp rapporter från mina naturguidningar på kretsens hemsida. Då sa någon(kommer inte ihåg vem)att man skulle kunna ha en blogg och länka till den istället, så blir det mindre krångel för hemsideansvarige. Så startade Naturbloggen. Här bloggar jag om min verksamhet i Naturskyddsföreningen i Nacka och Stockholm samt Nacka Biologiska Förening. Det blir exkursionsrapporter och aktuella naturvårdsfrågor men också allmänt om vad jag hittar på mina naturpromenader och lite allmänna naturvårdsfrågor. Och eftersom jag fotar mycket så blir det mycket bilder. Hoppas ni får både nytta och nöje av bloggen!

Posted on september 5, 2012, in Uncategorized. Bookmark the permalink. 3 kommentarer.

  1. Åkte precis förbi. Bävrarna har varit flitiga och höjt dammen några dm. Vattnet skulle kunna nå upp till vägen om deras arbetslust fortsätter. Träsket har alltså utökats.

  2. Ja, vi får tacka bävrarna för att de är flitiga och återställer våtmarkerna som människorna hela tiden förstör/Sandra

  3. Staffan Waerndt (Älgö)

    Du har som vanligt gjort en strålande insats med din inventering och jag hoppas verkligen att den kommer att tas på allvar och stoppar planerna. Jag är själv sedan barnsben hopplös båtentusiast och inser att kommunen måste skapa vinterplatser för båtarna men detta skall i så fall göras på platser där spillvatten från bottenfärger kan elimineras. Dessutom skall båtplatser & vinterplatser inte som nu byggas för framtida inflyttande höginkomsttagare, istället prioritera nuvarande nackabor.
    Jag hoppas på att dra igång en kampanj för att göra ”Dalen” på Älgö till naturreservat och då kanske vi behöver hjälp med ytterligare inventering i denna ännu så länge relativt orörda dalgång som just nu naggas i kanten när Trappstigen anläggs och kommunen stöttar telekommunikationsbolag som vill bygga en 48 m hög mast uppe på hållaren.
    Tack för ditt arbete, vi hörs.
    /Staffan Älgö fastighetsägareförening
    PS självklart skall vi nu trycka på för att Svärdsöreservatet äntligen skall instiftas DS

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: