Monthly Archives: maj 2013

Videfuks

Dags att naturblogga igen efter ett långt uppehåll.

Var på promenad i Nackareservatet för några veckor sedan då en orangefärgad fjäril flög omkring vid vägen från kärrtorp till Söderbysjön. Tänkte först att det var en nässelfjäril och gick vidare men efter några steg så vände jag tillbaka. Den var väl lite stor för en nässelfjäril, och lite för orange också. Hade just läst om att man bör hålla utkik efter videfuks (Nymphalis xanthomelas). Tänk om det verkligen var en sån!

När jag såg fjärilen igen var det uppenbart att det inte var en nässelfjäril, den var alldeles för stor och för ljus också, nässelfjärilens inre bakvingar är mörkbruna men den här var ju bjärt färgad i orange. Måste vara videfuks då!

SONY DSC

Den ska sällan vara på marknivå enligt vad jag läst men den här satte sig ofta i det torra fjolårsgräset.

SONY DSC

Vingundersidorna går i olika bruna nyanser och de är väldigt kamouflerade när de sätter sig ner och fäller upp vingarna. På bilden ovan ser man att den ena fjärilen fäller ut vingarna lite grand så att den oranga ovansidan syns. Jag hade tappat bort den men det sjorde att jag fick syn på den igen och kunde försöka ta lite bättre bilder. Nu såg jag också att det var två fjärilar.

SONY DSC

Här ser man vingundersidorna och inte minst benen, vilket är viktigt i sammanhanget. Körsbärsfuks är väldigt lik videfuks men just benfärgen är en säker artskiljare. Videfuksen har ljusa ben vilket gör artbestämningen säker.

SONY DSC     SONY DSC

Här är de sista bilderna jag fick på videfuksen, en riktig snygging till fjäril måste jag säga.

Vad är så speciellt med videfuks då? Enligt Nationalnyckeln, Dagfjärilar, påträffades videfuks första gången i Sverige 1954 och då i Skåne, därefter fäljde en kortvarig etablering där. Några fynd gjordes i Västergötland och på gotland 1965. Sen dröjde det till 2004 innan videfuksen påträffades i Sverige igen, då i Småland. Sedan dess har den påträffats i ett begränsat område i Blekinge och Småland. Förra sommaren var det en liten invasion på Öland då flera exemplar sågs vid Ottenby. Enstaka fjärilar sågs också i Södermanland och Uppland.

I år har det bara i Stockholms län rapporterats närmare 100 observationer. Man kan undra om den håller på att etablera sig på allvar i sydöstra Sverige. Det är en östlig art som närmast finns i södra Finland där den tycks ha etablerat sig sedan i början av 2000-talet. En anledning till det ökade antalet rapporter är såklart att fler är medvetna om videfuksen och inte bara slentrianmässigt tänker att det är en  nässelfjäril om man ser den på lite håll eller helt enkelt inte är så uppmärksam, som jag (nästan) var.

Annonser